Synd – Vad är det egentligen?

Synd är det absolut mest använda negativa ordet i bibeln, som du högst antagligen hört flera gånger i kristna sammanhang. Men vad betyder det?

Det kanske förvånar dig att då bibeln skrevs var synd ett vardagligt ord som inte förknippades med religiös betydelse. Så vad ville då de bibliska författarna berätta när de beskrev människan tillstånd som syndigt?
Det hebreiska ordet för synd som används i gamla testamentet är Khata, som betyder att misslyckas, eller att missa målet. Ett exempel på hur ordet användes vore när Israel hade tränat en liten arme med stenslungare, som var så skickliga att de kunde slunga stenar mot hårstrån utan att Khata. Det vill säga, utan att missa. (Domarboken 20:16).
Ett annat exempel vore det bibliska ordspråket som varnar oss från att göra för hastiga beslut, eftersom vi då kan Khata vår väg. Det vill säga missa vår önskade destination. (Ordspråksboken 19:2).

Så synd, i bibeln är alltså ett misslyckande i att nå målet. Men, vad är då målet?

På första sidan i bibeln lär vi oss att varje människa är en avbild av Gud, han som skapat oss. Och att varje människa därmed är värdig respekt, eftersom att människan representerar Gud i den här världen. På det här sättet att se på världen är synd ett misslyckande i att älska Gud och andra, genom att inte behandla dem med den respekt de förtjänar.
Det här budskapet är väldigt tydligt i de 10 budorden som Gud gav till Israels folk på två stenplattor. Den ena stenplattan beskriver sätt vi kan misslyckas med att älska Gud. Och den andra beskriver sätt vi kan misslyckas med att älska andra människor. Och att båda stenplattorna gavs tillsammans, visar oss att misslyckandet med att älska Gud är djupt sammankopplat med att misslyckas med att älska andra människor.
Det här är varför man i bibeln beskriver synd mot andra människor som synd mot Gud.
Precis som när Josef vägrar att ligga med Potifars fru. Då säger han, “Hur kan jag synda mot Gud?”. (1 Mos 39:9). I Josefs tankar är alltså ett misslyckande i att hedra en annan människa ett misslyckande att hedra Gud.

DEL 2

Men det tar inte slut här.

En fascinerande grej om synd i bibeln, är att i de flesta fall vet människorna som misslyckas inte om att de misslyckas. Eller även värre, tror att de lyckas!

Som när Farao ville bygga upp Egyptens säkerhet och ekonomi, vilket givetvis är goda mål. Då tyckte han att det var ok att slavgöra Israeliterna och tvinga dem till hårt arbete för att uppnå dessa mål. Han tror alltså han gör något gott! Helt omedveten om vilket gigantiskt misslyckande han begår.

Eller som när Kung Saul var och jagade David runt om i vildmarken i hopp om att få död på honom. Då trodde han verkligen att David var kriminell och förtjänade döden, tills han inser att det är han som agerat fel, och säger, “Jag har syndat, jag är den som misslyckats”. (1 Samuelsboken 26:21).

Så synd är alltså mera än att bara göra dåliga saker, det är en beskrivning på hur vi lurar oss själva genom att omdefiniera våra dåliga beslut som goda.

DEL 3

Så varför är då människor så dåliga domare när det gäller vad som är rätt och fel?

Första gången ordet synd används i bibeln ger oss en inblick. Det var dessa två bröder, Cain och Abel. Deras föräldrar hade nyligen givit sig in i frestelsen att själva bestämma vad de tycker är rätt och fel, till skillnad från att lita på vad Gud säger är rätt. Och nu var Cain i en liknande situation. Han är arg på Gud eftersom att han känner att Gud favoriserar hans bror. Så Gud varnar honom. “Ifall du väljer att inte göra det som är gott, väntar Khata vid dörren. Det vill ha dig, men du kan härska över det.”
I dessa berättelser beskrivs synden som ett moraliskt monster som väntar på att sluka upp människor. Och som du kanske redan vet slutar inte den historien bra.

Bibeln försöker berätta åt oss att vår tendens för självbedrägeri och mänskliga brustenhet ligger djupt inom oss.

Det är rotat i våra önskningar och själviska drifter, som tvingar oss att agera för vår egen fördel, på andras bekostnad.

Det här är varför Paulus i Nya Testamentet beskriver Hamartia (Grekiska ordet för synd), som en kraft som regerar över människor. I hans ord är vi slavar till synden (Romarbrevet 6:6). Han går även så långt att han säger att synden lever inuti oss, så att de saker han inte vill göra, de är just dem han gör! (Rom 7:15-16).

Så med ordet synd ger de bibliska författarna en bred beskrivning för vårt mänskliga tillstånd.

Det är ett misslyckande att vara människa som klarar av att älska Gud och andra.

Det är vår oförmåga att se ifall vi verkligen behandlar andra rätt eller inte.

Och den djupa själviska impulsen som driver mycket av vårt beteende.
Det här är ingen fin bild på oss själva, men om vi är ärliga, så stämmer den in ganska bra.

Det är på grund av detta som Jesus är sådana goda nyheter. Han beskrivs som skaparen, som inte misslyckades med att älska Gud och människor. Med andra ord, han syndade inte.

Och ändå, tog han på sig skulden för hela människans historia av misslyckanden. Han levde för andra och dog för deras synd, och han uppstod från de döda för att erbjuda dem gåvan av hans liv, som övertäcker alla misslyckanden.

 

Leonard Metsäranta

Med material från thebibleproject.com

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *